Widar Nord

Varför måste du vandra ända till FN när det räcker med att gå till grundlagen?

Varför måste praxis förändras med en ny regering?

Varför ställer du frågan till Leif GW istället för till Beatrice Ask? - Leif GW må ha ett mycket stort kontaktnät inom det såkallade rättsväsendet, men det är faktiskt politikerna som styr över den såkallade rättsmaskinen och är det kanske detta som framtvingat det missnöje som gör att domstolarna vill införa subjektiv bevisvärdering?

Andra roliga poänger som du kan skriva om:
#1 Om domstolarna tillämpar subjektiv bevisvärdering utanför allmänhetens uppfattning om sådana företeelser har då domstolens uppfattning upphört att ha en betydelse i samhället? -Varför vill en allt större del av samhället inte gå till domstolen för att få sin rätt prövad? osv. osv.
#2 Om nu pengar har så stor betydelse som du i tidigare artiklar beskriver (2 årslöner för medelsvensson, igentligen mer, cirka 5-8 år) varför tas då detta inte upp till prövning?
#3 Törs man bo kvar i landet?, Ja visst men själva poängen med den nya rättspraxisen måste väl ändå bli färre knull mellan klasserna för att utrycka det lite brutalt.

Svar till: Ove:

Andra roliga poänger som du kan skriva om:
#1 Om domstolarna tillämpar subjektiv bevisvärdering utanför allmänhetens uppfattning om sådana företeelser har då domstolens uppfattning upphört att ha en betydelse i samhället?

Så är det väldigt ofta. Många gånger ger media sken av att “alla egentligen visste att han var skyldig”, men i själva verket var det bara tredjehandsinformerad media som stod för denna konsensus. Kollar man på vad de närstående tror, om man bortser från rena partsinlagor, så framstår ofta en helt annorlunda bild.

“Stureplansdomen”, även om den följde (en i och för sig galen) HD-praxis. gick ju stick i stäv med vad vänner till såväl “offer” som “gärningsman” trodde. Bland nästan samtliga rådde en enighet om att brottet inte var bevisat.

#2 Om nu pengar har så stor betydelse som du i tidigare artiklar beskriver (2 årslöner för medelsvensson, igentligen mer, cirka 5-8 år) varför tas då detta inte upp till prövning?

Bra fråga. Jag tror att det har att göra med att doktrinen är tydlig med att skadestånd aldrig kan vara anledning till en falsk anmälan, utan att man behöver leta efter “djupare psykologiska skäl”. Professor Diesen, som tyvärr är en stor auktoritet i bevisfrågor, avfärdade hånfullt detta som “amatörspekulationer”, i alla fall när det gällde yngre anmälare.

#3 Törs man bo kvar i landet?, Ja visst men själva poängen med den nya rättspraxisen måste väl ändå bli färre knull mellan klasserna för att utrycka det lite brutalt.

Det där kallar jag amatörspekulationer…

#1 Vad som igentligen menades med #1 var väl snarare att inte en person bryr sig om vad domstolarna tycker och tänker och att de därför försöker “sätta skräck” i samhället genom att tillämpa såkallad subjektiv bevisvärdering av typen “Det gör det samma vad som har skett, hur det skedde osv, utan det är vad vi i domstolen tycker som är det viktiga”.
Stureplansdomen är förståss ett praktexempel på ovanstående, dock finns det goda möjligheter för advokaterna att iallafall få det till både juridiska och bevisvärderingstekniska felaktigheter, dock kan det vara som så att en alternativ historia inte gynnar deras klienter vare sig händelsemässigt, uppfattningsmässigt eller straffmässigt.
#2 Det är ju ingen hemlighet att Christan Diesen är en påtvingad genusforskare och att han i sitt yrkesliv både är och har varit extremt beroende av just det ja, en korrekt genusuppfattning. För egen del gör han sitt bästa för att undvika att personligen befatta sig med både rättegångar och granskningar av sin egen person. Givetvis är han en vis och kompetent karriärstrateg givet sin egen position.
#3 OK någon kanske lämnar landet, men å andra sidan är detta inte något nytt, årligen åker män på semester till alla möjliga länder för att sexturista, inget nytt således.

Lyder inte HD-praxis, att högre trovärdighet i målsägandens uppgifter än i åtaladens inte ska leda till fällande dom?

Härligt att person som Leif GW Persson vågar kritisera systemet. Önskar att fler vågade.

Folk behöver aldrig skäl att ljuga, de gör det ändå. Skadestånden är höga. Jag tror heller inte att det är superpoppis att ta tillbaka en anmälan och erkänna sin lögn. Det är väl till och med straffbart om det kommer fram? Har man vittnat finns det inga tvivel antar jag, men hur är det i andra fall?

Svar till: Johanna Sjödin

Det är samma straff för att lämna en polisanmälan som att ljuga i rättegången för den som är målsägande. Praxis för tjejer som lyckas få någon häktad/dömd är normalt dagsböter eller villkorlig dom. Ingen förutom hon i Liljeholmen har lyckats få fängelse tror jag.

För vittnen (tex Carola) är det mycket värre. Om tjejens kompis t.ex. också ljuger så riskerar hon att bli dömd för “mened”, till 8 års fängelse.

Tanken med att ha olika straff för vittnen och målsägande tycker jag är lite märklig, men den bygger på att målsägande annars skulle få ett “förtroendeövertag” mot den tilltalade. Den tilltalade får ju som bekant ljuga (i den meningen att han inte straffas “ännu mer” för att han inte erkänt, om han väl blir dömd).

Tanken är god men fungerar inte i sexbrottsmål. Vinsten (skadeståndet) är mycket högre (flera hundra tusen) än den potentiella risken (några tusen kronor) om man väl åker dit. Men den främsta anledningen till att det inte funkar i sexbrottsmålen är att målsägande, som GW sa, just alltid har ett förtroendeövertag numera.

Alla domare har ju numera, på förra regeringens order, tvingats gå kurser i “jämställdhet”, “genus och juridik” mm vars uppgift är att lura i dem att kvinnors ord helt enkelt väger tyngre.

Svar till: Conveyor

Nix, inte sedan 1990.

Jag antar att den sociala skammen för den som tar tillbaka en anmälan är ett värre straff än några tusenlappar i böter.

Kan du inte skriva en artikel om domarnas genusutbildning och samla ihop referensverken för utbildningen så att envar som så önskar, kan granska vad Sveriges domarkår tror på?

Johanna Sjödin,

det är säkert också en av skälen till att kvinnor drar sig för att ta tillbaka en anmälan. Jag kan dock tänka mig att flera tar det steget om de anmälde falskt när de var unga och först senare inser vidden av vad som egentligen hänt. “Shit, jag är 25 nu, har sålt bostadsrätten jag köpte för skadeståndet och skaffat barn. Och han sitter fortfarande i fängelse…”

Så hände ju till exempel i Billy Butt-härvan, där huvudmålsägande erkänt att historien var “påhittad”. Problemet där var väl att riksåklagare Fredrik Wersäll inte ville begära resning hos HD eftersom samme Wersäll var åklagare i målet då butt dömdes för över 15 år sedan. Känsligt ego, helt enkelt.

Laban,

jag får fundera på det, men det är mig förmodligen övermäktigt då den här bloggen bara skrivs på fritiden och såklart utan reklamintäkter.

Conveyor,

förtydligande. HD har under 90-talet visserligen luckrat upp beviskraven för sexbrottsmål, men samtidigt påstått att beviskraven inom denna typ av mål ska vara “samma” som i alla andra med långa påföljder. I NJA 1991, sid 83 anger HD (justitieråd Inger Nyström) sådant som att inte ens en brottstidspunkt och brottsplats behöver anges för fällande dom. Och i samtliga andra sådana mer “bevisliberala” domar från den tiden berör man “av en slump” just sexualbrott. Detta har lett till sådant som att “Tito” kunde fällas enbart på hörsägen (vad målsägande sagt till tredje person) och liknande. En del av dessa domar rivs upp i hovrätterna, men långt ifrån alla. Många domar av Tito-typ passerar hela vägen upp till Högsta domstolen, som genom att inte bevilja prövningstillstånd permanentar fängelsedomar på fjäderlätt bevisning eller endast hörsägen.