Widar Nord

För att hitta en rörelse mer meninglös än den svenska feminismen behöver man sannolikt inte gå så långt. HBT-lobbyns företrädare samlas ju vanligtvis i ungefär samma korridorer. Mest meninglös - och därmed störst - av alla frågor böglobbyn driver är den om homosexuella äktenskap.

I tidskriften Arena hittar jag en ideologiskt korrekt artikel som menar att bögar och flator “diskrimineras” juridiskt genom att de inte får gifta sig.

För åtta år sedan knoppade staten av Svenska kyrkan. Fortfarande har dock kyrkan en särställning - att förrätta vigslar är ett myndighetsutövande. Det är otidsenligt och apart att en sekulär stat låter religiösa aktörer utföra ett myndighetsutövande med rätt att diskriminera samkönade par.

Staten ska inte heller lägga någon värdering i om par väljer att binda sig juridiskt eller inte genom äktenskap. Trots det har sambor i dag inte samma juridiska skydd som gifta. Det är som om lagstiftningen på just detta område har stannat kvar i ett medeltidstänkande.

Om Arenas chefredaktör hade bemödat sig om att läsa äktenskapsbalken och lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap så hade hon förmodligen förstått bättre än att blanda ihop sambo- och parnerskapslagstiftningen. Sambolagen är nämligen en lag som ger den ekonomiskt svagare parten ett visst skydd vid spruckna, äktenskapsliknande relationer. Lagen om registrerat partnerskap ger däremot parterna exakt samma skydd som vid ett vanligt äktenskap. Skillnaderna mellan äktenskap och registrerade partnerskap är mer av byråkratisk natur, såsom att det saknas en prövningsmyndighet för att registrera partnerskap mellan parter under 18 år.

Den “viktigaste” skillnaden, för bögarna, tycks vara att svenska kyrkan inte får ägna sig åt att registrera partnerskap, men däremot att förrätta vigslar. Detta är däremot endast en pappersfråga, då en ceremoni helt i nivå med vigsel visst kan hållas i svenska kyrkor. Ordalydelsen (”tager du denna…” osv) för kyrkans välsignelse över registrerat partnerskap, liksom ceremonin i övrigt, är i princip identisk med kyrkans gudtjänstordning för vanlig heterosexuell vigsel.

Så någon skillnad mellan vigselceremoni och ceremoni över registrerade partnerskap existerar alltså inte. Inte heller har en fattig bög som försöker suga ut en rik bög när det registrerade partnerskapet väl är över sämre chanser att casha ut med tämligen god vinstmarginal än en vanlig kvinnlig golddigger som parasiterar valfri svensk industrimagnat. Vad man bråkar om, från böglobbyns sida, är alltså “rätten” att använda kyrkans beteckning “äktenskap” - själva ordet - på sin juridiskt bindande parrelation. Kyrkan och kristdemokraterna går såklart i taket eftersom ordet “äktenskap” enligt bibeln definerar samvaron mellan man och kvinna och - dessutom - nog kan ses som ett varumärke till vilket kyrkan innehar ett över tusenårigt ägarskap.

Så varför bråkar HBT-lobbyn då om “rätten” till äktenskapet? Min gissning är att 50% av de som i falsett skriker diskriminering har lika dålig insikt i den faktiska bristen på skillnader mellan äktenskap och partnerskap som en genomsnittlig socialdemokratisk chefredaktör på Arena. För om man till skillnad från mig ägnat ungdomstiden åt att pilla anal istället för att utveckla läskunnighet i svenska är det nog roligare att bli arg än att sätta sig ned och läsa hur lagen man vill bråka om faktiskt är utformad.

Den andra hälften av alla vigseldebatterande stjärtgossar därute, som alltså vet att frågan i själva verket inte förtjänar deras uppmärksamhet, är förmodligen (som vanligt när det gäller HBT-lobbyn) bara ute efter att provocera. Och visst lyckas de med det, för nog saknas i dagsläget mer effektiva instrument att reta upp kyrkan med än inskränkt religionsfrihet och påtvingad statlig tolkning av bibeln.

Men vad tidningen Arena än tycker om allt mellan himmel och jord så kommer de faktiskt till en helt rimlig slutsats. Samma som kristdemokraterna faktiskt: Ta bort äktenskapets juridiska betydelse och inför en könsneutral samlevnadsbalk.

I ett modernt Sverige borde det vara en självklarhet att endast civilrättsliga ceremonier blir juridiskt bindande. I många länder ser det just ut så - för att bli juridiskt gifta måste alla par genomgå en civil ceremoni. Sen är en religiös dito frivillig. Faktum är att det ser så ut även för många svenskar, som tillhör religiösa samfund utan vigselrätt.

Tro det eller ej, men det mest radikala förslaget i debatten om könsneutrala äktenskap kommer från kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund. Han kan tänka sig att gå med på könsneutrala äktenskap, om bara ordet äktenskap byts mot samlevnad. En könsneutral samlevnadsbalk är just det som Sverige behöver - en samlad lagstiftning som inte diskriminerar utifrån kön, val av ceremoni eller samlevnadsform.

Så kan kyrkan i framtiden förrätta juridiskt oviktiga vigslar mellan sina missionärsknullande heteropar och ha ensamrätt till det då helt meningslösa ordet äktenskap bäst fasen de vill tills helvetet brinner ned eller Messias åter stiger ned från himlen på den yttersta dagen. Bara vi som inte bryr oss slipper ta del av tramset undertiden så är jag nöjd, och sannolikt bögarna med.

Läs mer: DN, DN, DN.

Bloggar: Beta alfa, Blogge,

Andra bloggar om: homoäktenskap, homovigsel, kristdemokraterna, arena, bögar, arselpetare, stjärtgossar, korvryttare, homofiler, smygbögar, svenska kyrkan, kyrkan, feminism, genusvetenskap

PS.
Ang. Arena-människans rader

“Staten ska inte heller lägga någon värdering i om par väljer att binda sig juridiskt eller inte genom äktenskap. Trots det har sambor i dag inte samma juridiska skydd som gifta”

jag antar att jag inte missförstod henne. Eller är hon galen?