Widar Nord

Ursäkta rubriken. Kvinnor har såklart dömts felaktigt förr, men kanske inte under omständigheter som liknar fallet i Arboga. Den mediala häxprocessen har denna gång vissa likheter med den obligatoriska masspsykos som uppstår under svenska sexualmål.

För nu är det ju nämligen så att alla tidningar framställer det som att den åtalade kvinnan självklart är skyldig, men att åklagaren har lite juridiska svårigheter att få henne dömd. Teknikaliteter, helt enkelt.

Oron skulle kunna vara befogad. Åklagaren Freida Gummesson är inte bara kvinna och sannolikt kvoterad. Hon är också så ursinnigt inkompetent att en medelbegåvad förstaårselev på jur kand-linjen förmodligen skulle ha svårt att göra om många av hennes misstag.

I Arbogafallet utmärker sig hela dock åtalet med den totala bristen på bevis. Man vet att den åtalade varit i området, man vet att hon haft en relation med de mördade barnens far, och man vet att hon haft ett par skor vars skoavtryck eventuellt kan finnas på brottsplatsen. Några DNA-spår, fingeravtryck eller säkra vittnesmål har man dock inte.

Vittnesmålet från åklagarens så kallade huvudvittne, “Arbogamamman”, är så värdelöst att det närmast talar till den åtalades fördel. “Arbogamamman” lämnade bl.a. ett signalement där mördaren var 165 cm lång - inte 180 cm som den åtalade kvinnan.

Men vår imponerande åklagare Gummesson har ju såklart en lösning på de dåliga vittnesmålen. Om varje vittnesmål håller låg kvalitet så gäller det helt enkelt att öka kvantiteten, ungefär som åklagaren gjorde i våldtäktsåtalet mot den uppenbart oskyldige Billy Butt 1993, då hela 9 kvinnor fick agera våldtagna. Gummesson slår dock alla rekord med hela 56 vittnen.

Och vad vittnena berättar är i huvudsak ingenting. Ingenting mer än att kvinnan hade svårt att komma över sin förra sambo och att hon synts till runt familjens hus under tiden före morden.

Får man tro media så är det starkaste, för att inte säga enda, beviset mot tyskan ett telefonsamtal som styrker att hon i alla fall inte var och tittade på en fornlämning - så som hon sade i förhöret - den tid då morden begicks. Att den uppgiften inte stämde kunde väl de flesta räkna ut, men räcker det verkligen för att man ska kunna dra slutsatsen att hon knivmördat två barn och knivskurit dess mor, som dessutom inte kan peka ut henne? Jag tycker inte det, och förhoppningsvis inte Köpings tingsrätt heller.

En kille i 30-årsåldern träffade en - vad han trodde var - 16-årig tjej, och de båda hade sex. Samlaget spelades in på film.

Nu visade det sig emellertid senare att kvinnan ljugit om sin ålder, och i själva verket bara var 14 år när parterna hade sex. Tingsrätten tyckte att han nog borde förstått att tjejen ljög och dömde honom för “våldtäkt mot barn”, som frivilligt sex med 14-åringar numera heter, samt “barnpornografibrott”, för själva filmandet.

Eftersom minimumstraffet för frivilligt sex med 14-åringar är 2 års fängelse så fick vederbörande sitta kvar i häkte fram tills hovrätten nyligen friade honom från anklagelserna om “våldtäkt”.

Eftersom han fick sitta närmare 100 dagar i häkte och dessutom förlorade sitt jobb kräver han nu en ansenlig mängd pengar i skadestånd från staten. Förmodligen får han väl, om jag får gissa, någonstans runt hälften.

Bristande omvärldsanalys heter den fyndiga rubriken på det skojiga inlägget om HAX publicering av FRA-handlingar.

Nu får ni kolla på det här jätteroliga nazistskämtet.

Den socialdemokratiska tidningen Arena, där bl.a. stjärnskottet Katrine Kielos jobbar, överraskar sällan.

I SvDs utmärkta ledarblogg* refererar man till följande sköna citat:

“Lärare borde förbjudas be barn berätta om sitt sommarlov”

Ja, det handlar såklart om klassklyftor, och ja - Arena tycker förstås att fattiga barn ska “slippa” höra de rika barnens berättelser om sommaren. För fattiga barn finns det tydligen gott om och Arena är såklart ensamma om att erkänna problemet:

“Det är svårt att acceptera eller ens prata om att fattigdom existerar i en av världens rikaste välfärdsstater.”

Och med fattigdom menar man vad? Barn som svälter? Fattigdom enligt FN? Nej, man menar barn som är “fattiga” därför att:

“deras föräldrar inte kan köpa sistaminuten-resor när sommaren har regnat bort”.

På så vis! Detta har jag faktiskt upplevt. Hela uppväxten till och med. Som son till en taxichaufför fast i löntagarekorrhjulet och en mamma som var arbetslös blev det helt enkelt inte pengar över till några resor till solen.

Men störde det mig att bättre bemedlade fick berätta om sin sommar med föräldrarna i Frankrike/Tunisien/Italien/Laos? Nej, och ärligt talat så tror jag inte det finns så många skitungar därute som bryr sig om den saken heller.

Sist jag kollade mina egna värderingar så tyckte jag inte att jetplan till solen var något som borde inkluderas i existensminimum ens i Sverige. Men för den nya vänstern är avundsjukan på medelklassens onödiga dumkonsumtion tydligen den största rättvisefrågan. Har man inte råd att dumkonsumera är man dessutom “fattig” och därmed ett offer vilket är ett “samhällsproblem” som det är “svårt att tala om”.

Och som vanligt, när det gäller den nya dumvänstern, så artikulerar man en lösning som går ut på strafflagstiftning och förbud. Fniss fniss.

Men om “fattigdom” definerat som “brist på charterresor” får de flesta att småflina så förtjänar Arenas nästa fattigdomsproblem (det om svält) ett rejält gapskratt. Det blir nämligen rejält skoj när “högerregeringen” enligt samma artikel får ta ansvar för att “maten har blivit dyrare”. Hahaha.

Sist jag kollade den saken var det ju inte just “högerregeringen” som strejkade till sig rekordlöneökningar för hela förbannade Sverige - och med det satte fart på en sedan länge i princip stillastående inflation.

Är det konstigt att allt blir dyrare när till och med SL:s omotiverade, otrevliga och - med rätta - i princip oavlönade busschauförer nu plötsligt ska tjäna 20 000 i månaden? Ett D-kort tar man väl på några veckor? Och så jobbar högskoleutbildade sjuksköterskor för mindre deg! Det är pinsamt och rätt åt busschaffisarna att “maten blir dyrare” och att de strejkat till sig 2000 kronor luft i lönekuvertet! Hur det hela blev Anders Borgs fel begriper dock bara Arena.

Men, för att se det hela lite positivt, så finns det även inom partier fyllda av dumvänster en och annan ljusglimt. Till exempel avskaffade miljöpartiet nyligen kravet på sextimmars arbetsdag och fri medborgarlön till alla i Sverige. Det var inte en dag för tidigt!

* Appropå SvDs ledarbloggen så bör den faktiskt läsas numera. Den har ryckt upps ig. Redaktionen har nämligen lugnat ned sig lite sedan irakkrigets utbrott, då man i någon sorts pervers frenesi satt och hetsade upp sig över hur många sandnegrer som skulle bombas och varför, så till den milda grad att läsaren fick anledning att oroa sig för att herr bloggare skulle skjuta i byxorna. Nu finns där faktiskt både nya knivskarpa skribenter och en mer varierad debatt. En rejäl förändring således, och inte heller denna kom faktiskt en dag för tidigt.

Vi åttiotalister har ju som bekant blivit indoktrinerade och itutade en hel del feministpropaganda genom årens lopp. En stor oro för oss som aldrig sa snippa har därför blivit hur vår egen generation kommer att uppfostra sina barn.

Nu börjar svaren komma. Direkt från verkligheten kan man hämta en hel del dyster läsning. Här har ni ett tragikomiskt skräckexempel från tidningen Allt om Barns expertfrågespalt:

Vår 12-årige son är intresserad av porr- vad gör vi?

Visst kan man, liksom mig, få svårt att hålla sig för skratt när man läser hur den moderna moderns inställning är, till att sonen kommer in i puberteten. Men det hela är ju knappt ens tragikomiskt. Det är tragiskt. Hon är nämligen långt ifrån ensam.

Visst måste det vara roligt för feministerna att de faktiskt, numera, lyckas låsa in fler män för våldtäkt än någonsin tidigare.

Det var ju så att säga ett av de uttalade målen med den nya lagen, de nya “genusutbildningarna” av våra domare, de nya kurserna i “genus” för alla våra blivande jurister och så vidare.

Dock har det faktum att så många av våra våldtäktsdömda är oskyldiga ett pris som inte bara kan mätas i mänskligt lidande (även för anhöriga kvinnor!). Det kostar nämligen deg.

Haningemålet, där en kvinna som gjort sig känd för att ljuga in/försöka ljuga in sin sambo för våldtäkt så snart kassan började sina, är ett bra exempel. Vid tredje försöket gick hon nämligen bet, och blev avslöjad och dömd för att ha ljugit om våldtäkten. Trots att hon infann sig i HD och förklarade att hon minsann “talat sanning” förra gången, friade HD den senast inljugna mannen genom att låta HovR:en pröva målet på nytt.

Nu kräver mannen, enligt en artikel i DN, runt miljonen i skadestånd. Om genusfeminismen får man väl helt enkelt konstatera att den kostar vad den smakar

Politik.

Under den förnumstiga rubriken Sex är också politik publicerar DN en intervju med Pridefestivalens presschef Anna Söderström. Till skillnad från hur DN sparkar bakut när andra evenemang vidtar presstyrande åtgärder, förhåller man sig nu helt okritiskt till att Pride tvingar pressen att “sköta sig” och “förmedla en bra bild av festivalen”.

Och vad är då reglerna för journalister som skriver om festivalen? I reportaget får vi veta:

Från början var festivalen främst för homosexuella. Nu omfattar den även bisexuella och transpersoner, men trots att sexualiteten på något sätt ligger i botten hela tiden har medierna stränga förhållningsregler.

- Det handlar om självidentifikation för den som blir intervjuad.

Vidare får journalisterna inte beskriva festivalen som en sexuell tillställning, eftersom HBT-personer som har sex - enligt Anna Söderström - egentligen inte ägnar sig åt sex utan i själva verket ägnar sig åt politik. Så när DN frågar om det inte finns en “risk” att folk missuppfattar festivalens tunga budskap - när den domineras av aktiviteter som att “kasta dildokubb” och “spela sexspel” - förklarar Söderström det hela på följande vis:

- Det finns en viss risk för det, men sex är ju kul. Det gäller att se att sex också är politik.

Så enkelt! Då är det bara att gå hem till DN-skrapan och skriva en artikel som vinklar det hela utifrån det. Skriver man inte positivt om området innanför gränsen till Tantolunden kommer man alltså inte in där igen. Ringvägen blir alltså, publicistiskt sett, ungefär detsamma som gränsen mot Nordkorea.

Det borde inte vara ett problem. Om Pride varit en festival i mängden (som K1) så får man väl bedriva vilken Goebblestaktik man vill mot media för att höja besökssiffrorna och framställa sig i bättre dager. Men Pridefestivalen finansieras inte av besökarna, utan av skattebetalarna (via bl.a. polisen, JämO, Folkhälsoinstitutet och kyrkan) genom “sponsring”.

Att då journalister inte får granska hur våra myndigheter använder skattepengar - till att underblåsa den annars så motarbetade “sexualiseringen av samhället” - är faktiskt ganska problematiskt. Homosexualisering eller ej.

Blev vittne till lite intressanta trafikbrott i helgen, när jag besökte den brottsutsatta ytterförorten Södertälje söder om Stockholm. Fängelse är stadgat som standardpåföljd i båda fallen skulle jag tro.

Nu är det visserligen vanligt med slöa advokater i trafikmål, men risken att försvaret googlar mig gör ändå att jag inte tänker uttala mig innan de eventuella domarna vunnit laga kraft, som de säger.

Mer om detta någon gång under nästa år - således.

Klart är i alla fall att undertecknad kommer att få spendera minst två dagar i Södertälje tingsrätt under hösten.

..tydligen göra narr av dumfeminismen. Jag vet att han redan gett sig på HBT-personer, färgade människor och människor med enkel eller multipel funktionsnedsättning** - men nu lär väl den mannens dagar vara räknade!

Läs: Alex Schulman: Är ni med mig eller mot mig?

“Vi som aldrig sa snippa” - haha. Det var nog den bästa gliring jag sett, mot Betnér och den där tönten på Aftonbladet som jag aldrig minns namnet på. Så ska de tas!

** Jag tänkte skriva bögar, negrer och handikappade, men enligt Socialstyrelsen får man ju inte längre skriva så. Det är numera nämligen omvärlden som är handikappad (”funktionshindrande”) och inte personen, enligt ßocialßtyrelsen. Det gäller att hänga med så att ingen blir kränkt!