|
 Folkpartisten och nyliberalen Mauricio Rojas klagar på DN Debatt över att den svenska skolans läroböcker är för vänstervridna. I en “rapport”, som DN okritiskt väljer att kalla Rojas egen Timbro-propaganda, slår han fast att dagens läroböcker från Bonnier och Liber förlag i princip bara är fulla av historieförfalskning och socialdemokratiska hyllningstexter.
“Vi har socialdemokratin och arbetarrörelsen att tacka för praktiskt taget allt det goda som finns i landet”, slår Rojas ironiskt fast, och fortsätter: “Välståndet skapas i politikens värld, genom arbetarorganisering, strejker och - framför allt - socialdemokratiskt maktinnehav”.
I min egen version av SO-S historia, som är den bok Rojas tycks ogilla allra mest, förekom i och för sig den positiva beskrivning av 1930-talets arbetsmarknadspolitik som återberättas. Lika mycket som Rojas citat om “folkhemmet” existerar i boken finns också en hel del kritik mot högst detsamma ur ett jämställhets- och liberalt perspektiv. Jag vill minnas att mitt eget intryck av kapitlet från den här tiden var att 60 och 70talet slog sönder folkhemmet (i positiv bemärkelse), då kvinnorna började arbeta och samhället liberaliserades. Mina minnesbilder sedan högstadiet är att svenskarna på 60-talet frigjorde sig ur de folkhemsroller som Per Albin Hansson tilldelat dem.
Rojas efterlyser en skola där vi får lära oss så fina ord som “företagare”, “företag”, “entreprenör” och “marknadsekonomi”, istället för något osexigt “folkhem”, “arbetarerörelse” och “offentlig sektor”. Huvudpersonerna i Rojas undervisning heter inte Per Albin, Olof Palme eller Tage Erlander. Nej, i Rojas skola ska vi få lära oss att dyrka “Johan August Gripenstedt, Gustaf de Laval, Lars Magnus Ericsson eller Nils Gustav Dalén”.
Det är något smågulligt och lite naivt med Folkpartiets kärlek till entreprenörer och kapitalister. Om så Sveriges rikaste man (Mats Qviberg) går ut och förklarar hur mycket han hatar konsu menter och näringsidkare med etik och moral så tror Folkpartiet fortfarande att vi har att göra med en historiskt intressant människa. Måhända ligger det en del i att ungdomar bör lära sig att tänka som entreprenörer, men att byta ut kunskapen om Sveriges statsministrar till någon hjältesaga om svenska kapitalister, det vore snarast ett världsunikt propagandadrag av en demokratiskt tillsatt högerregering.
“Jag vet inte vem han är. Jag har aldrig sett karln, bara hört namnet”, sade Göran Persson om Mats Qviberg i en intervju i Dagens Industri. “Vuxenmobbning”, menade Qviberg. Vuxen humor, menar jag.
Appropå namnkännedom så är det nog ganska få, även DN-läsare, som automatiskt känner igen Mauricio Rojas. DN har låtit honom underteckna debattartikeln, som f.ö. formuleras som referat ur en “rapport”, i eget namn och utan partitillhörighet. Att “rapporten” kommer från ultrahögerns propagandacentral Timbro fann DN inget nöje i att tala om. Vi får intryck av att Rojas skrivit rapporten i egenskap av neutral akademiker.
Mauricio Rojas är dock en av de folkpartister som står allra längst ut på den nyliberala högerkanten. Rojas var mannen bakom Leijonborgs språktestförslag 2002, och han är politikern som vill allt annat än liberalisera den svenska skolan (ordningsbetyg, nationella prov i alla ämnen, betyg från dagis mm). I Folkpartiets skola ska de dumma barnen som saknar läshuvud tidigt separeras från de mer begåvade. Våra barn ska inte tillåtas lämna mellanstadiet om de inte klarar vissa språk- och matematikprov. Då blir det till att gå om.
Jag tror att hur neutral litteraturen än blir så kan en utrensningsskola med ordnung, IQ-test och en vilja att separera dumma från intelligenta aldrig stå fri från värderingar. För lika mycket som Liber och Bonnier glorifierar solidaritet, facklig organisation och världsfred, kommer Folkpartiets skola att propagera för typiskt folkpartistiska värden som utrensning, amerikanska bombkrig och vikten av att respektera auktoriteter. Man får inte glömma att Folkpartiets utbildningspolitiska mål i stort är en skola där vi alla lär oss att bli hårt arbetande, fogliga och idélösa konsumenter.
P.S.
Rojas klagar också över svenska skolbarns okunskap om kommunismens illgärningar och betydligt större kännedom om nazismen. För detta beskylls vänsterparti- och sossekonspirationen (i form av Bonnier och Liber förlag, haha) vara ansvarig. Det är måhända riktigt att svenska barn vet ganska lite om kommunismen och Stalin. Säkert nästan lika lite som de vet om Idi Amins härjningar i Uganda, det USA-understödda förtrycket i Chile eller folkmorden på armenier i Turkiet. Att nazismen därmot får så stort utrymme, 60 gångna år till trots, beror på judarna och inte på vänstern. Favoriserandet av “förintelsen” som det enda folkmord värt att berätta om är inte en konspiration från socialdemokraterna utan en konsekvens av nutida judiskt inflytande. Om Rojas höll lite mer koll på sin gamle partikollega Per Ahlmark under samma tidnings ledarsidor så skulle nog förhållandet framgå med all önskvärd tydlighet även för Rojas själv.
D.S
Andra bloggar om: folkpartiet, skola, läroböcker, ordningsbetyg, nazism, kommunism
| 
Nu ska jag modeblogga! Det är en återförsäljare för främst italienska 
Ett gäng steroidmissbrukare, dörrvakter och knarkarpack ställer upp och arrangerar slagsmålsgalan “K-1″ på Hovet vid Globen i Stockholm. DN 
