HÖGSTA DOMSTOLEN
DOM
meddelad i Stockholm den 13 maj 2008
Mål nr B 1793-07
KLAGANDE
Riksåklagaren Box 5553
114 85 Stockholm
MOTPART
DJ, 86xxxx-xxxx
Ombud och offentlig försvarare: Advokat Kjell Nordenås Juristhuset-Lawhouse Advokatfirman Sjöström AB Box 2106
103 13 Stockholm
II
KLAGANDE
DJ, 86xxxx-xxxx
Ombud och offentlig försvarare: Advokat Kjell Nordenås
MOTPARTER
1. Riksåklagaren
2. LB
Ombud och målsägandebiträde: Advokat Lars Lundkvist Advokatfirman Lundkvist i Ljusdal AB
Box 153
827 23 Ljusdal
III
KLAGANDE
LB
Ombud och målsägandebiträde: Advokat Lars Lundkvist
MOTPART
DJ, 86xxxx-xxxx
Ombud och offentlig försvarare: Advokat Kjell Nordenås
SAKEN
Våldtäkt
ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET
Hovrätten för Nedre Norrlands dom den 28 mars 2007 i mål B 554-06
DOMSLUT
Högsta domstolen förklarar att den gärning som hovrätten funnit styrkt är att bedöma som våldtäkt enligt 6 kap. 1 § tredje stycket brottsbalken.
Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd i påföljdsfrågan.
Högsta domstolen meddelar inte prövningstillstånd i skadeståndsfrågan. Hovrättens dom står därför i den delen fast.
Högsta domstolen undanröjer hovrättens dom i fråga om brottsrubricering och påföljd samt visar målet åter till hovrätten för fortsatt behandling.
För biträde åt DJ i Högsta domstolen tillerkänns Kjell Nordenås ersättning av allmänna medel med femtusentvåhundraåttio (5 280) kr, av¬seende arbete. I ersättningen ingår mervärdesskatt med 1 056 kr.
För biträde åt LB i Högsta domstolen tillerkänns Lars Lundkvist ersättning av allmänna medel med tretusenniohundrasextio (3 960) kr, avseende arbete. I ersättningen ingår mervärdesskatt med 792 kr.
Det ankommer på hovrätten att i samband med målet efter dess återupp¬tagande pröva frågan om återbetalningsskyldighet till staten för kostnaderna för försvarare och målsägandebiträde i Högsta domstolen.
YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN
Riksåklagaren har yrkat att Högsta domstolen dömer DJ för våldtäkt enligt 6 kap. 1 § andra stycket brottsbalken och, oavsett hur brottet rubriceras, dömer honom till ett längre fängelsestraff än det som hovrätten bestämt.
DJ har yrkat att Högsta domstolen ogillar åtalet samt befriar honom från skyldighet att betala skadestånd till LB och avgift till brottsofferfonden. Han har vidare yrkat att Högsta domstolen tillerkänner honom ersättning för ombudskostnader i tingsrätten och hovrätten. Han har, om Högsta domstolen finner att han skall dömas för den gärning som hovrätten funnit styrkt, yrkat att ASan påföljd än fängelse väljs eller att fängelsestraffets längd sätts ned.
LB har yrkat att Högsta domstolen bestämmer ersättningen för sveda och värk inklusive psykiskt lidande till 10 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 1 april 2006 till dess betalning sker.
Part har bestritt motparts ändringsyrkande.
Riksåklagaren har i Högsta domstolen justerat gärningsbeskrivningen genom att lägga till följande stycke: I andra hand påstås att DJ genom sitt handlande genomfört en sexuell handling vilken är att bedöma som sexuellt tvång. Brottet är grovt eftersom DJ med hänsyn till bl.a. tillväga¬gångssättet visat särskild hänsynslöshet. Riksåklagaren har härvid åberopat 6 kap. 2 § andra och tredje styckena brottsbalken.
Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i frågan enligt vilket lagrum den gärning som hovrätten funnit styrkt är att bedöma.
Högsta domstolen har förklarat frågan om meddelande av prövningstillstånd i skadestånds- och påföljdsfrågorna vilande.
Högsta domstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd beträffande målet i övrigt. Hovrättens dom står därför fast i dessa delar.
DOMSKÄL
Genom lagändringar, som trädde i kraft den 1 april 2005, utvidgades tillämpningsområdet för bestämmelsen om våldtäkt i 6 kap. 1 § brottsbalken till att omfatta de s.k. utnyttjandefallen, vilka tidigare rubricerats som sexuellt utnyttjande. Ändringen skedde genom att det i paragrafen infördes ett nytt andra stycke, enligt vilket den skall dömas för våldtäkt som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag, om detta sker genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvets¬löshet, sömn, berusning eller ASan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller ASars med hänsyn till omständigheterna be¬finner sig i ett hjälplöst tillstånd. Under förarbetena till lagändringen anförde regeringen att oavsett att något våld eller tvång i formell mening inte har förekommit är den sexuella kränkning som offret i en sådan situation utsätts för lika allvarlig som kränkningen vid en våldtäkt (prop. 2004/05:45 s. 48).
Tillämpningsområdet för bestämmelsen om våldtäkt i 6 kap. 1 § brotts¬balken hade redan tidigare utvidgats genom att fler slags påtvingade sexualhandlingar kommit att medföra ansvar för detta brott. Från att endast ha omfattat vaginala samlag kom bestämmelsen genom lagändringar som trädde i kraft år 1984 att omfatta också sådant sexuellt umgänge som är jämförligt med samlag. Härvid avsågs främst samlagsliknande handlingar av oralt eller analt slag (prop. 1983/84:105 s. 76).
Genom lagändringar som trädde i kraft år 1998 utvidgades tillämpnings¬området för 6 kap. 1 § brottsbalken ytterligare. Ändringarna innebar att som våldtäkt skall också bedömas en gärning som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med påtvingat samlag. Regeringen anförde härvid att det är motiverat att utvidga våldtäktsbrottet till att omfatta de mest allvarliga sexuella kränkningarna, även om hand¬lingen inte är direkt samlagsliknande (prop. 1997/98:55 s. 91). Enligt regeringen torde handlingar som att föra in ett föremål eller en knytnäve i en kvinnas underliv regelmässigt innebära en sådan allvarlig kränkning som bör bedömas som våldtäkt.
Genom 2005 års ändringar i 6 kap. brottsbalken ersattes begreppet sexuellt umgänge med begreppet sexuell handling. I förarbetena anges att ändringen bara torde medföra en mycket begränsad om ens någon utvidgning av tilllämpningsområdet för bestämmelsen om våldtäkt, då endast sådana sexuella handlingar som innebär en kränkning som är jämförlig med den som uppkommer vid ett påtvingat samlag kommer att omfattas. Till begreppet "ASan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag" räknas enligt regeringen bl.a. orala och anala samlag samt att föra in föremål, fingrar eller en knytnäve i en kvinnas underliv. Som ett exempel på en "ASan sexuell handling" som inte kan anses jämförlig med samlag nämndes att onanera åt en ASan person. (Prop. 2004/05:45 s. 46, 59 och 135 f.)
Den jämförelse med påtvingat samlag som skall göras tar sikte på den sexuella kränkningens art och inte på sexualhandlingen som sådan. Domstolen skall göra en jämförelse mellan kränkningarna för att avgöra om kränkningen genom den sexuella handling som prövas i brottmålet är lika allvarlig som den som kan uppkomma vid ett påtvingat samlag; anknytningen till samlag som jämförelsenorm kvarstår alltså. Vid rubri¬ceringen måste beaktas att bestämmelsen om våldtäkt även i fortsättning¬en skall vara reserverad för de mest allvarliga sexuella kränkningarna. (Se prop. 2004/05:45 s. 45 f. och rättsfallet NJA 2006 s. 221.)
Att bestämmelsen om våldtäkt skall vara reserverad för de mest allvarliga sexuella kränkningarna innebär att åtskilliga allvarliga kränkningar av den sexuella integriteten inte bör medföra ansvar för våldtäkt. Bedömningen av om en kränkning är av sådant slag som avses i 6 kap. 1 § andra stycket brottsbalken bör göras med utgångspunkt i att övergrepp genom påtvingat samlag eller ASat inträngande i kroppen typiskt sett utgör de mest kränkande sexuella övergreppen.
Hovrätten har dömt DJ för att ha stuckit in sina fingrar i LBs underliv medan hon sovit. Han har enligt vad hovrätten funnit utrett avbrutit sitt handlande så snart LB vaknat och klargjort att hon inte var intresserad av sexuellt umgänge. LB har uppgett att hon hade ont i underlivet även dagen efter händelsen, men någon iakttagbar fysisk skada har inte påvisats. Händelsen utspelades i LBs bostad, dit DJ och en kamrat till honom kommit för att övernatta.
LB har vid gärningstillfället befunnit sig i ett sådant hjälplöst tillstånd som avses i 6 kap. 1 § andra stycket brottsbalken. Det är uppenbart att den handling som DJ utfört genom att otillbörligt utnyttja hennes tillstånd utgör en sexuell handling. Frågan som Högsta domstolen har att pröva är om handlingen med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt skall anses jämförlig med samlag och brottet därmed rubriceras som våldtäkt. Anses handlingen inte jämförlig med samlag skall brottet rubriceras som sexuellt tvång enligt 6 kap. 2 § andra eller tredje stycket brottsbalken.
LB har utsatts för en inte obetydligt penetrering av underlivet, vilket lett till viss smärta. Kränkningen av att utsättas för en sådan handling måste anses snarlik kränkningen av att utsättas för ett påtvingat samlag. Även i beaktande av att händelseförloppet varit kortvarigt måste den handling som DJ utfört med hänsyn till kränkningens art och övriga omständigheter anses jämförlig med samlag. Den gärning som hovrätten funnit styrkt skall alltså bedömas som våldtäkt.
Straffskalan för våldtäkt enligt 6 kap. 1 § andra stycket brottsbalken omfattar fängelse i lägst två och högst sex år. Är emellertid ett brott som utgör våld¬täkt med hänsyn till omständigheterna att anse som mindre grovt, döms enligt paragrafens tredje stycke till fängelse i högst fyra år. Vid bedöm¬ningen av om den mindre stränga straffskalan är tillämplig skall hänsyn tas till samtliga omständigheter vid brottet. Regeringen uttalade under för¬arbetena till 2005 års lagändringar att avsikten är att bestämmelsen skall tillämpas endast i undantagsfall där omständigheterna klart avviker från vad som normalt är fallet vid denna brottstyp (prop. 2004/05:45 s. 138). Enligt regeringen kan det dock inte uteslutas att det kan förekomma fall som i och för sig är straffvärda och väl bör omfattas av benämningen våldtäkt, men för vilka ett minsta straff om fängelse två år är alltför ingripande (a. prop. s. 53). Som exempel på fall då bestämmelsen kan vara tillämplig nämns i proposi¬tionen att en person genomför samlag med en person som sover, men sam¬laget inskränker sig till att könsdelarna kommer i beröring med varandra, dvs. utan penetrering, samt att personen vaknar och gör klart att han eller hon inte är intresserad av något sexuellt umgänge och gärningsmASen upphör med sina närmanden.
Även om den gärning som DJ utfört är allvarlig talar åtskilligt for att den är av sådant slag som avses i 6 kap. 1 § tredje stycket brotts¬balken. Det bör härvid särskilt beaktas att händelseförloppet varit kortvarigt samt att DJ avbrutit sitt handlande så snart LB vaknat och klargjort att hon inte var intresserad av sexuellt umgänge. Vidare har våld eller hot om våld inte förekommit och utöver den kränkning som övergreppet i sig innebär har gärningen inte haft några förödmjukande eller förnedrande inslag. Omständigheterna är sammantaget sådana att DJ skall dömas för våldtäkt enligt 6 kap. 1 § tredje stycket brottsbalken.
Vid denna bedömning skall prövningstillstånd meddelas i frågan om påföljd. Denna fråga bör lämpligen i första hand prövas av hovrätten med utgångs¬punkt i Högsta domstolens nu gjorda ställningstagande.
När det gäller frågan om skadestånd finner Högsta domstolen inte skäl att meddela prövningstillstånd. Hovrättens dom skall därför i den delen stå fast.
I avgörandet har deltagit: justitieråden Gertrud Lennander, AS-Christine Lindeblad (referent), Ella Nyström, Kerstin Calissendorff och Lena Moore
Föredragande revisionssekreterare: Kenneth Truedsson
HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND
DOM
Sundsvall 2007-03-28
Mål nr B 554-06
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Hudiksvalls tingsrätts dom den 19 april 2006 i mål B 596-06, se bilaga A
PARTER (antal tilltalade 1)
Åklagare (klagande och motpart) Kammaråklagare Christer Sammens Åklagarkammaren i Gävle
Tilltalad (klagande och motpart)
DJ, 86xxxx-xxxx
Ombud: Advokat Kjell Nordenås
Juristhuset Lawhouse Advokatfirman Sjöström AB Box 2106
103 13 Stockholm
Målsägande (motpart) LB
Målsägandebiträde: Advokat Lars Lundkvist Advokatfirman Lundkvist i Ljusdal AB Box 153
827 23 Ljusdal
SAKEN
Våldtäkt m.m.
HOVRÄTTENS DOMSLUT
Hovrätten ändrar tingsrättens dom i ansvarsdelen på så sätt att hovrätten bestämmer påföljden till fängelse 6 månader.
Hovrätten ändrar tingsrättens i dom skadeståndsdelen på så sätt att det belopp DJ har att utge till LB bestäms till 30 300 kr jämte ränta i enlighet med tingsrättens dom.
Lars Lundkvist tillerkänns ersättning av allmänna medel med 13 013 kr, varav 6 660 kr avser arbete, 2 910 kr tidsspillan, 840 kr utlägg och 2 603 kr mervärdesskatt. Denna kostnad skall stASa på staten.
YRKANDEN I HOVRÄTTEN
Åklagaren har yrkat att gärningen bedöms som våldtäkt i enlighet med 6 kap. 1 § 2 st alternativt 3 st brottsbalken och, under alla förhållanden, att påföljden bestäms till fängelse.
DJ har yrkat att åtalet och LBs skadeståndtalan ogillas.
Part har bestritt motparts ändringsyrkande.
DJ har i händelse av frikännande dom yrkat ersättning for sina rättegångskostnader i målet.
UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN
I hovrätten har förebringats i huvudsak samma utredning som vid tingsrätten. De vid tingsrätten hörda personerna har hörts på nytt, varvid de lämnat i allt väsentligt samma uppgifter som framgår av tingsrättens dom.
På DJs begäran har vidare vittnesförhör hållits med HW, som uppgett i huvudsak följande: Genom sitt köksginster, som vetter mot LBs hus, såg hon vid 11-tiden den 1 april 2006 JS, som hade med sig en lurvig hund, gå in i huset. Efter en liten stund kom båda flickorna ut. De verkade glada, skrattade och flamsade och lekte med hunden, vilken de sedan fick in i den bil i vilken de åkte därifrån. Eftersom hennes iakttagelser gjordes genom ett stängt fönster kunde hon inte höra några ljud från grASfastigheten.
HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Hovrätten ansluter sig till tingrättens bedömning att det är utrett att DJ begått den gärning som görs gällande av åklagaren och att hans agerande utgjort en sexuell handling. För att denna garning skall kunna rubriceras som våldtäkt krävs att denna sexuella handling med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag. Härvid finner hovrätten att det är uppenbart att LB utsatts för en mycket kränkande handling men att kränkningen vid denna handling ändå inte kan anses helt jämförbar med den kränkning som ett tilltvingat samlag innebär. Omständigheterna i övrigt, varvid är att beakta att DJ omedelbart upphört med sitt handlande när LB protesterat mot det, är inte heller sådana att handlingen enligt hovrättens mening kan anses jämförligt med samlag. Hovrätten delar således tingsrättens bedömning att gärningen skall rubriceras som sexuellt tvång.
Med hänsyn till gärningens straffvärde och med beaktande av DJs ålder bör längden av ett eventuellt fängelsestraff bestämmas till sex månader. Vid detta förhållande krävs med hänsyn till gärningens art alldeles särskilda skäl för att bestämma påföljden till villkorlig dom i förening med samhällstjänst. Det har inte framkommit några sådana skäl. Påföljden bör därför bestämmas till fängelse sex månader.
Den bedömning hovrätten gjort i skuldfrågan medför att DJ är skadeståndsskyldig gentemot LB. Det finns inte anledning att sätta ned den utdömda ersättningen for kränkning. I avsaknad av närmare utredning bör dock ersättningen för sveda och värk bestämmas till 5 000 kr.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Ola Pettersson, Risto Stoorhöök, referent, (skiljaktig) och Anders Erlman (skiljaktig) samt nämndemännen Bertil Lindström (skiljaktig) och Sten Lönn (skiljaktig).
Hovrättsrådet Risto Stoorhöök är, med instämmande av nämndemASen Sten Lönn, av skiljaktig mening beträffande straffmätningen och anför som sin bedömning: Jag delar tingsrättens bedömning att längden av ett eventuellt fängelsestraff bör med hänsyn till gärningens straffvärde och med beaktande av DJs ålder bestämmas till fyra månader. Den ifrågavarande gärningen är av sådan art att det vid detta förhållande föreligger en så stark presumtion för att välja fängelse som påföljd att en villkorlig dom i förening med samhällstjänst inte kan anses tillräckligt ingripande. Påföljden bör därför bestämmas till fängelse fyra månader.
Skiliaktig mening
Hovrättsrådet Anders Erinran och nämndemASen Bertil Lindström är av skiljaktig mening i ansvarsdelen och anför.
I likhet med majoriteten finner vi utrett att DJ stuckit in sina fingrar i målsägandens underliv medan hon sovit. Det råder inget tvivel om att gärningen är att bedöma som en sexuell handling (se prop. 2004/05:45 s. 3M). För att DJ skall kunna fällas till ansvar för våldtäkt krävs emellertid också att den sexuella handlingen med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämmerlig med samlag. Att mot sin vilja få fingrar instuckna i underlivet är enligt vår mening så kränkande att det i de flesta fall torde vara att jämställa med samlag. Att så är fallet vinner också stöd av den omständigheten att målsäganden uppgett att hon tidigare blivit utsatt för ett våldsamt sexuellt övergrepp men att hon ändå upplevt den nu aktuella gärningen som mer kränkande. I propositionen till den nya sexualbrottslagstiftningen anförs också i författningskommentaren till den nya bestämmelsen om våldtäkt som exempel på gärningar, som med hänsyn till kränknings art eller omständigheterna i övrigt är jämförliga med samlag, orala och anala samlag samt att föra in föremål, fingrar eller en knytnäve i en kvinnas underliv (se prop. 2004/05:45 s. 135f). Mot bakgrund av det anförda och då det i detta fall inte finns några bärande skäl som talar häremot finner vi att den gärning DJ begått är att bedöma som våldtäkt.
Såsom vi ovan anfört är den sexuella handling målsäganden utsatts för alltså så kränkande att den är jämförlig med samlag, varför gärningen skall benämnas som våldtäkt. Enligt 6 kap. 1 § 1 st. brottsbalken skall för våldtäkt dömas till fängelse i lägst två år och högst sex år. Om brottet med hänsyn till omständigheterna är att anse som mindre grovt finns emellertid, jämlikt 6 kap. 1 § 3 st. brottsbalken, möjlighet att döma till ansvar för våldtäkt enligt en lindrigare straffskala. I förarbetena till den nya sexualbrottslagstiftningen anförs som exempel då ett minsta straff om två år är alltför ingripande att en person genomför ett samlag med en person som sover, men samlaget inskränker sig till att könsdelarna kommer i beröring med varandra och att det inte förekommer några förödmjukande eller förnedrande inslag utöver den kränkning som övergreppet i sig innebär samt att gärningsmASen upphör med sina närmanden så snart personen vaknar och gör klart att hon inte är intresserad av något sexuellt umgänge (se prop. 2004/05:45 s. 53 och s. 138). I förevarande fall har DJ så snart målsäganden vaknat upphört med sitt agerande och uppträtt ursäktande mot henne. ASat är inte utrett än att det varit fråga om ett mycket snabbt förlopp och det har inte heller förekommit några förödmjukande eller förnedrande inslag utöver den kränkning som övergreppet i sig har inneburit. Mot bakgrund av det anförda framstår ett fängelsestraff om två år som alltför ingripande. Brottet är i stället att jämställa med den gärning som i förarbetena givits som exempel på när en våldtäkt kan bedömas vara mindre grov. DJ skall därför dömas för våldtäkt enligt den lindrigare straffskalan i 6 kap. 1 § 3 st. brottsbalken.
Straffvärdet av den gärning DJ begått ligger enligt vår mening på fängelse ett år. Med hänsyn till brottslighetens art i förening med dess höga straffvärde är det påkallat att påf ljden bestäms till fängelse. Med beaktande av straffvärdet och med hänsyn till DJ Jonssöns ålder vid gärningen bör fängelsestraffets längd bestämmas till åtta månader.
DJ skall alltså enligt 6 kap. 1 § 3 st. brottsbalken dömas för våldtäkt till fängelse åtta månader.
Överröstade i fråga om hur gärningen är att rubricera ansluter vi oss emellertid till Ola Petterssons bedömning att DJ skall dömas för sexuellt tvång till fängelse sex månader samt ansluter vi oss i övrigt till majoritetens bedömning.
HUDIKSVALLS TINGSRÄTT
DOM
meddelad i Hudiksvall 2006-04-19
Mål nr B 596-06
PARTER (Antal tilltalade: 1)
Åklagare
Kammaråklagare Christer Sammens Åklagarkammaren i Gävle
Målsägande
LB
Målsågandebiträde:
Advokat Lars Lundkvist
Advokatfirman Lundkvist i Ljusdal AB Box 153
827 23 Ljusdal
Tilltalad
DJ, 86xxxx-xxxx
Försvarare:
Advokat Kjell Nordenås
Juristhuset-Lawhouse Advokatfirman Sjöström AB Box 2106
103 13 Stockholm
DOMSLUT
BEGÅNGNA BROTT LAGRUM
Sexuellt tvång 6 kap 2 § 2 st brottsbalken
PÅFÖLJD M. M.
Villkorlig dom med samhällstjänst 120 timmar. Om fängelse i stället hade valts som påföljd skulle fängelse 4 månader ha dömts ut.
Kriminalvården Frivården Hudiksvall
ANDRA LAGRUM SOM ÅBEROPAS
29 kap 7 § 1 st brottsbalken
SÄRSKILD RÄTTSVERKAN
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.
BESLUT I ÖVRIGA FRÅGOR, SKADESTÅND M. M.
1. DJ skall utge skadestånd till LB med trettiofemtusen-trehundra (35 300) kr, varav avser 25 000 kr för kränkning, 10 000 kr för sveda och värk, inkl. psykiskt lidande och 300 kr för utlägg jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 1 april 2006 till dess betalning sker.
2. DJs förre offentlige försvarare Jan Nyman tiller änns ersättning av allmänna medel med niotusenfyra (9 004) kr. Av beloppet avser 7 203 kr arbete och
1 801 kr mervärdesskatt.
3. Lars Lundkvist tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med trettontusenetthundrafyrtio (13 140) kr. Av beloppet avser 8 232 kr arbete, 1890 kr tidsspillan, 390 kr utlägg och 2 628 kr mervärdesskatt.
4. DJs förre offentlige försvarare Tord Krokström tillerkänns ersättning av allmänna medel med tvåtusenfemhundrasjuttiotre (2 573) kr. Av beloppet avser
2 058 kr arbete och 515 kr mervärdesskatt.
5. Kostnaderna under p. 2 - 4 ovan skall stASa på staten.
6. Häktningsbeslutet hävs.
YRKANDEN M.M.
Åklagaren har yrkat ansvar mot DJ enligt bilaga 1. LB har yrkat skadestånd enligt bilaga 2.
DJ har förnekat brott.
DOMSKÄL
Ansvarsfrågan
Åklagaren har åberopat rättsintyg (förundersökningsprotokollet, aktbil. 35, s. 5f) och undersökningsprotokoll avseende DJs och LBs mobil¬telefoner (s. 12, 17 - 19) och vidare förhör med målsäganden LB samt med vittnena AN, JS och AS.
Till en början finner tingsrätten följande vara utrett. Under kvällen den 31 mars 2006 har LB i sin bostad i Jättendal haft besök av väninnorna JS och en flicka vid namn S. Vin har konsumerats; LB har druckit fem glas vin och känt sig berusad. Även JS har blivit berusad. Ytterligare 6-7 ungdomar har anslutit sig till festen och bland dem DJ, som fattat tycke för S. DJ har under kvällen druckit tre flaskor cider. Vid midnatt har sällskapet brutit upp och ungdomarna har i skilda bilar åkt in till Hudiksvall,--där flertalet av dem gått in på puben Tre Bockar, dock inte JS som gått hem till en kamrat. Inte heller LB har gått in på puben utan har under ett par timmars tid åkt med i en av bilarna, tills det blivit dags att efter stängningsdags kl. 02 hämta upp kamraterna igen. På Tre Bockar har DJ träffat på kamraten AN, som varit kraftigt alkohol¬påverkad. Sedan DJ kommit bort från S, har han vid ett par tillfällen under natten ringt LB och sökt S. DJ och AN har bestämt sig för att åka hem till LB och ringt henne och berättat detta och de har anlänt till bostaden någon halvtimme, innan LB själv anlänt.
Bostaden har bestått av ett kök, där LB haft sin sovplats på en madrass på golvet, och ett ouppvärmt gästrum med två sängar.
LB, DJ och AN har vidare uppgivit följande.
LB: När hon kom hem vid 02.30-tiden, satt DJ och AN i köket. De hade eldat i en kamin i köket, trots att hon hade förbjudit dem detta i ett av de tidigare telefonsamtalen. Hon bad dem att gå, eftersom hon var trött och ville sova. När DJ hoppades att S skulle komma dit, sa hon att S inte skulle komma. DJ och AN ville ändå sova några timmar i det kalla gästrummet för att sedan på morgonen köra skoter. Hon tillät detta, släckte och gick och la sig i köket. Hon la sig i trosor, långkalsonger och en sport-bh och drog täcke och en filt över sig. Hon somnade. Hon vaknade av en obehagskänsla och smärtor i underlivet och förstod först inte vad som hände men insåg sedan att någon låg bredvid henne och hade flera fingrar uppkörda i hennes slida. Hon satte sig upp och sa till DJ, som satt sig upp bredvid henne, "Så där gör man inte". Hon hade känt fingrarna i sin slida under någon sekund. Hon tror att det hade varit fråga om tre fingrar, eftersom fyra fingrar inte hade fått plats i slidan och gynekologen brukar undersöka med två fingrar. Hon hade känt ett av DJs knogben mot hennes blygdben. DJ sa "LB, turlåt, förlåt" och satte upp händerna. Han försökte ge henne en kram. Hon var i chocktillstånd. Hon reste sig upp och skrek "Ut, ut ur mitt hus". Hon rättade till sina underkläder. Hon minns inte idag, om trosor och långkalsonger hade blivit helt neddragna men hon tror inte detta, eftersom hon borde ha kommit ihåg rörelsen att helt dra upp trosor och långkalsonger. DJ gick in till gästrummet och hörde honom viska "AN, AN". När inget hände skrek hon åter att de skulle ut ur huset. AN kom upp yrvaken. Hon sa till honom att detta inte hade något med honom att göra. DJ och AN gick. Hon ringde till JS; hon var upprörd och berättade gråtande att DJ varit hemma hos henne och väntat på S. JS, som var kvar i Hudiksvall, svarade att hon skulle komma. Hon ringde även JSs mor AS. Hon såg att klockan nu var 05. Hon åkte hem till AS, dit även JS kom. När hon under förmiddagen återvände till bostaden följde JS med. Utanför bostaden träffade hon på AN, som sa att han hade glömt kvar mobiltelefon och bankomatkort. Han fick tillbaka sina saker och hon gav honom också några smycken som hon trodde var hans. AN trodde att det var DJs och tog hand om dem. Hon berättade för AN att anledningen till att hon kört ut dem under natten inte berodde på något som AN hade gjort; hon gav honom inte någon närmare förklaring. JS följde med henne till polisen och till sjukhuset för undersökning. När hon satt i polisbilen fick hon från DJ ett SMS, där han bad om ursäkt för det som hade hänt under natten. - Hon har upplevt händelsen som mycket kränkande. Hon hade ont i underlivet även dagen efter händelsen. Hon har haft förnyad kontakt med den psykolog som haft tidigare. Det är riktigt att hon för tre år sedan var inskriven på den psykiatriska kliniken i Hudiks¬vall under fem dagar. Hon hade dessförinnan skurit sig illa på grund av dåligt mående. När hon befAS sig på sjukhuset för att få skärskadan omsedd, fick hon telefonbesked att hennes farfar hade avlidit. Samma dag blev hon inlagd på psyk¬avdelningen. Hon har aldrig gått på medicinering. Före händelsen den 1 april 2006 mådde hon mycket bra och hade kommit hem till Jättendal för att snickra färdigt ett skåp men övergreppet medförde att hon inte förmådde sig göra Härdigt det arbetet; hon bedriver folkhögskolestudier på ASan ort. Det är även riktigt, att hon under hösten 2001 eller 2002 arbetade i ett TV-projekt om kvinnor söm utsatts för sexuella övergrepp. I något avsnitt var hon röst åt en kvinna som hade skickat in sin berättelse om ett sådant övergrepp. Fler på redaktionen agerade på samma sätt. Det är också riktigt, att hon för 7 år sedan utsattes för ett sexuellt övergrepp. Detta har hon bara berättat för ett fåtal personer och hon har inte pekat ut någon gärningsman. Det övergrepp hon då utsattes för har inga likheter med det som DJ utsatt henne för.
DJ: När han och AN kom till LBs bostad eldade de i kökskaminen. AN, som fortfarande var ganska full, drack grogg. Själv hade han inte druckit mer alkohol, än de tre cider som han hade druckit hos en kamrat, innan de tidigare under kvällen kommit till LBs bostad. Han hade hoppats att S skulle dyka upp. När LB nu kom hem, var hon på dåligt humör och ville först köra ut honom och AN men de fick stASa, eftersom det var iskallt ute och AN var i så dåligt skick. Han och AN la sig i var sin säng i det kalla gästrummet. Han tog av sig en ring och la den på nattduksbordet. Han somnade men vaknade vid 04-tiden. Han tror att det var någon mobilsignal som väckte honom. Han frös och bestämde sig för gå hem till föräldrarnas bostad i närheten. Han väckte AN, eftersom han trodde att AN skulle frysa ihjäl, om han låg kvar. De smög sig ut i köket och vidare ut. LB vaknade inte. De började gå mot AN bostad men gick sedan hem till hans föräldrahem. AN låg en stund men ville sedan hem. Hans mor skjutsade AN. Vid 10.30-tiden kom AN och andra kamrater på skoter. AN gav honom den ring, som han hade glömt i LBs bostad, när de hade smugit iväg. De körde iväg på skotrarna. Under en rast med korvgrillning funderade han varför LB hade varit så sur under natten. Han skrev därför SMS:et till henne. Han bad om ursäkt, om han gjort henne sur för att han och AN hade varit i LBs bostad, eller om han hade gjort något dumt med S, som hade gjort LB sur. Kvinnor är mer känsliga än män och han brukar be om ursäkt, även om inget hänt. Han brukar skicka 100-150 SMS i veckan.
AN: Det var en tillfällighet att han på Tre Bockar träffade på DJ, som han är kamrat med sedan skoltiden. Han blev berusad på puben och har minnesluckor av natten. Han minns egentligen inte varför DJ följde med honom till Jättendal men det kan ha varit tal om skoteråkning dagen efter, eftersom detta var bestämt med andra kamrater. Han kommer ihåg att han och DJ kom till LBs bostad, att de eldade i braskaminen, att LB kom hem och att han la sig i ett rum intill köket. LB korn sedan och väckte honom och sa att han och DJ skulle gå, efter¬som hon ville sova. Han vet inte om DJ då befAS sig i gästrummet. Han förstod inte varför de skulle gå men de gick iväg och kom hem till DJ. När han på för¬middagen saknade sin mobil och ett bankomatkort, tog han sin skoter och körde hem till LB. Hon bad om ursäkt för att hon hade kört ut honom och sa vidare 'Det